Go morgon!
Ser ut att bli en toppen utedag idag, blå himmel och solen framme. Men jag kände att de var ganska så kyligt ute när jag hämtade ÖA, men de blir nog varmare under dagen.
Efter ca 10 dagar kom nu mitt skriveri med i
Debatt & Ordet fritt i ÖA. När jag läser vad jag skivit känner jag hur upprörd jag blir igen, och kom på flera saker som jag borde ha skrivit. Men de kommer flera tillfällen...
Som jag skriver så tycker jag
verkligen om de jag gör, de känns mycket betydelsefullt. Men det är så frustrerande när ingen vill lyssna på oss som jobbar. De är inte alls roligt att jobba varannan helg, och speciellt inte om både en själv och ens partner jobbar så. Blir himla roligt då när man har barn och måste gå om varandra.. Inte för att jag har så, men jag känner några som har den oturen. Vilket liv va? Och de små kronorna vi får extra för ob på kväll, helg och storhelg känns ganska
blagárs..
Att vid poolpass behöva jobba på andra arbetsplatser är de inte heller många som tycker om, även om man ska "utföra" samma arbetsuppgifter så är det nya individer man har att göra med. Och tänk på dem människorna, som får träffa ny personal ibland flera gånger i veckan, va jobbigt de måste vara. För när man har poolpass på ett annat ställe är man helt borta på hur deras rutiner är, om Britta ska ha stödstrumpor på sig på morgonen och var Bertils hörappart är. Nu är det här små bagateller, men ni förstår? Mycket ska stå skrivet ner i pärmar om hur var och ens rutiner ser ut, men hur ska man hinna att läsa om allt och alla innan man kör igång på morgonen? Och komma ihåg? Så, jag tror många med mig känner oss som blåbär när vi kommer till nya arbetsplatser. Jag tycker det var mycket bättre då vi hade som "våra" vikarier som gick ut och jobbade, som kände våra boende och dom i sin tur kände våra vikarier. Trygghet....
Söker jag föräldraledigt eller semester så får jag veta om jag får ledigt bara någon dag innan, ingen framförhållning alls. Skit jobbigt.. Vi har haft de på våran avdelning att det var tre stycken som skulle fara på ett uppträdande i Fjällrävens arena och alla sökte semester, dagen innan fick två veta att dom fick semester medan en inte fick. DAGEN INNAN.. Jaha, då var de bortkastade pengar. De är ju ingen som hinner få den biljetten såld.
Peeeeeerfekt.
Ja, jag kan fortsätta men jag ge mig nu, för denna gång. Men visst är de tråkigt? Att man ska känna såhära, då jag annars trivs så bra och ville jobba med äldre människor. Men kommentera gärna era åsikter om ni vill, är mycke intressant att höra hur andra tycker om den här saken.
Igår kväll hade jag ju
käärringträffen, men tråkigt nog blev vi bara tre stycken. Några var i fjälls, en del va sjuka och några iddés väl inte. Men, jag hade så trevligt med bästa Frida och Helena. Vi satt nere i vår gillestuga och sörrade framför braskaminen. Sedan såg vi en skräckfilm, (alla vi tre är skärckfilms fantaster) Boogeyman hette den. Men nja, ett monsterhuvud av fem får den.. Eller vad säger ni flickor?
Idag vet jag inte vad som händer.. Ska väl vara ute en stund då det verkar bli så fint väder, men annars är det lugnt. Känns skönt med helg snart, men dessvärre börjar jag bli riktigt förkyld..